Månadens Bältespännare

Tanken är att varje månad erbjuda en ny ”bältespännare” här på SfB:s hemsida.
Christer Brunström

2024

Maj 2024 – Davaar Island

Davaar Island

I slutet av januari i år var det nog många som med stort intresse följde rapporteringen om Marcus Wandt och hans resa till den internationella rymdstationen ISS. Uppskjutningen ägde rum den 18 januari och två dagar senare kunde vi på TV se bilder på hur Wandt anlände till rymdstationen.
Marcus Wandt är både flygingenjör och stridspilot och han hade alla förutsättningar för sitt uppdrag som astronaut. Han blev Sveriges tredje astronaut efter Christer Fuglesang (2006 och 2008) och Jessica Meir (2019).
De stora områdena inom bältespännarfilatelin är lokalpost, stämpel- och brevmärken. Inom den förstnämnda kategorin kan vi hitta väldigt många frimärken med rymdens utforskning som motiv. Många av dessa lokalpostmärken gavs på sin tid ut av ett antal mer eller mindre legitima helt lokala postverksamheter på öar runt Storbritanniens kuster.
Davaar i västra Skottland hade en befolkning på en handfull personer när de här visade frimärkena gavs ut år 1970. De arbetade på det fyrtorn som finns på ön. Det är numera automatiserat sedan 1983 varför Davaar idag är obebodd. Främst sommartid har ön många besökare som kommer över dagen för att besöka de berömda grottorna eller som bor i de fyra sommarstugor som kan hyras.
Lokalposten (mellan Davaar och Campbeltown på fastlandet) startades 1964 och inledde med att visa öns fyrtorn på sina frimärken. År 1970 kom en serie på tre märken med anledning av månlandningen 1969. Här visas bland annat astronauten Neil Armstrong som ju var den första människan på månen.
Davaar var naturligtvis inte på något sätt inblandat i månprojektet men att samla rymdfrimärken var enormt populärt för 50 år sedan och här önskade de frimärkshandlare, som nog stod bakom öns frimärksutgivning, hänga på trenden. Lokalposten tycks ha helt upphört runt 2000.

April 2024 – Bazarpost

Bazaren Lysekil den 29 juli 1904

Under andra halvan av 1800-talet var det många filantropiskt sinnade personer som började inse att det fanns enorma sociala problem i samhället och att tillgängliga medel inte på långa vägar räckte till för att möta behoven.
Just detta blev speciellt tydligt under det nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865 som ledde till ett enormt lidande både för soldater och civila. År 1861 inrättades en United States Sanitary Commission med det specifika uppdraget att förbättra hälsovården för nordstaternas soldater. För att samla in pengar till denna verksamhet organiserades en första basar i Chicago år 1863.
Denna första basar i Chicago kom att följas av många andra. På basar- eller festivalområdet fanns många olika aktiviteter och även ibland ett postkontor. Vid några tillfällen lät man trycka upp ”frimärken” som kunde användas på brev och kort som delades ut inom området. Amerikanska Scott listar 15 olika sådana märken av vilka flertalet idag är mycket ovanliga.
Även i Sverige organiserades liknande basarer runt om i landet med start omkring 1900. Det man erbjöd var underhållning av olika slag, lotterier, auktioner och ibland även ett ”postkontor” med stämpel och i några fall även ”frimärken.”
Syftet med dessa basarer (ofta stavat bazar) var att samla in pengar till olika välgörande ändamål.
Det här visade vykortet stämplades på Bazaren i Lysekil den 29 juli 1904. Uppenbarligen har avsändaren besökt basaren och där inköpt vykortet som sedan skickats med vanlig post den 1 augusti 1904. Exakt hur detta gått till är okänt men kanske var det organisatörerna av basaren som tog hand om kortet och sedan placerade det i närmaste brevlåda?
För ett tiotal år sedan besökte jag en syförenings basar i Folkets Hus i Lysekil. Här handlade det om fika med hembakat och ett lotteri där vinnarna kunde välja bland allt som flitiga händer hade producerat under året. Hela behållningen av evenemanget skulle gå till Röda korset.
På sätt och vis gav denna moderna basar en inblick i hur det kunde gå till för nu betydligt mer än ett sekel sedan. Tyvärr hade man missat den postala anknytningen.
Gunnar Zetterman ansvarar inte bara för Bältespännarnas hemsida utan han är även engagerad i ett projekt som går ut på att dokumentera svensk bazarpost. Mer information hittar man på https://bazarpost.baltespannarna.se. Det handlar om en hemsida under uppbyggnad varför intresserade samlare gärna får bidra med information om olistade bazarposter.

Bazaren Lysekil den 29 juli 1904


Mars 2024 – Kampen mot TBC

Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos.

I början av 1900-talet dog varje år 12 000 svenskar i tuberkulos. Det var därmed dåtidens allra vanligaste folksjukdom. I de flesta familjer fanns det någon som drabbats av sjukdomen. Symptomen var feber, ihållande hosta, blodiga upphostningar och allmän kraftlöshet.
Det var många som insåg att man på olika sätt måste kraftsamla mot sjukdomen och den 28 februari 1904 bildades Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Vid det konstituerande mötet deltog bland annat kronprins Gustaf.
Nu gällde det att hitta inkomster för Nationalföreningens viktiga arbete. Man fick tämligen omedelbart större donationer men det behövdes mycket mer. Från Danmark kom då information om att postmästaren Einar Holbøll hade föreslagit utgivandet av ett brevmärke som skulle säljas lagom till julposten och till förmån för kampen mot TBC i Danmark.
Nationalföreningen fattade omedelbart beslutet att göra något liknande i Sverige. Allt gick i rekordfart och i tid för julposten 1904 fanns nästan sex miljoner julmärken till försäljning på svenska postkontor. Initiativet blev en enorm framgång och Nationalföreningen fick in hela 117 000 kronor. Det första märket hade en kvinna med barn som motiv.
Sedan kom det ett nytt julmärke varje år och försäljningen ledde till stora inkomster för föreningen. Märkena kostade bara 2 öre per styck vilket innebar att i stort sett alla hade råd att köpa dem. Ett problem för nationalföreningen var att märkena bara såldes vid jultid. Senare lade man till lyxtelegram som lockade köpare under hela året till förmån för kampen mot TBC.
År 1905 var motivet på julmärket Kung Oscar II och Drottning Sofia. År 1907 återanvändes just detta märke men försett med övertrycket 6 JUNI / 1907 i samband med Svenska Flaggans Dag. Kanske var detta ett sätt att få ökade inkomster även under andra delar av året? Detta märke är unikt i Nationalföreningens utgivning av välgörenhetsmärken.
För den som söker ett nytt men begränsat samlingsområde torde Nationalföreningens julmärken vara det perfekta valet. De är inte bara mycket dekorativa utan dessutom prisbilliga.
Nationalföreningens kamp mot TBC har varit framgångsrik. Organisationen finns kvar än idag men heter numera Hjärt- och Lungfonden med huvuduppgiften att samla in pengar för att understödja medicinsk forskning. Lagom till 120-årsjubileet har fonden gett ut en skrift som beskriver arbetet under de gångna åren.

Februari 2024 -Drakens år

I den kinesiska månkalendern är 2024 Drakens år som inleds den 10 februari i samband med det kinesiska nyårsfirandet. Den kinesiska zodiaken består av 12 olika djur från råttan till grisen. På plats fem i ordningen hittar vi det enda mytologiska djuret – draken.
Draken var en symbol för den kinesiske kejsaren och därmed också för makt och rikedom. Drakens år anses innebära framgång och lycka och draken finns ofta som symbol för denna önskan i många kinesiska hem.
När Kina gav ut sina första frimärken år 1878 var motivvalet mycket enkelt. De avbildar nämligen en imponerande drake. Under resten av 1800-talet återkom flera gånger drakmotivet på kinesiska frimärken.
På 1880-talet gällde inte kinesiska frimärken på ön Formosa (dagens Taiwan) även om förvaltningen var kinesisk. År 1888 beställdes två frimärken med valören 20 cash från Bradbury i England. Det är vackert graverade frimärken som upptill föreställer en drake och nedtill en springande häst. Texten på engelska är FORMOSA och CHINA.
Det är minst sagt oklart om dessa frimärken egentligen kom till användning på post. Flertalet tycks ha tjänat som järnvägsbiljetter efter att de försetts med ett påtryck på kinesiska.
Inte speciellt många tycks ha bevarats och de två märkena är idag riktigt sällsynta.
Dessa två frimärken har förfalskats mer än en gång. Om originalen är mycket eleganta och av högsta tekniska kvalitet, kan förfalskningarna nog snarast beskrivas som världens mest misslyckade försök att kopiera sällsynta frimärken. De är därmed extremt lätta att avslöja som just förfalskningar. Liksom de två originalmärkena finns de i färgerna grönt och rött.
Förfalskningarna dyker ofta upp i gamla samlingar och de är tämligen värdelösa.

Januari 2024 – Hungerutgåvan för Odessa 1922

Det ryska kriget mot folket i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka. Uppenbarligen vill ledningen i Moskva göra livet för det ukrainska folket så besvärligt som möjligt.
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har sällan varit goda. År 1922 nådde de en bottennivå i samband med den stora hungerkatastrofen i Volgaområdet i Ryssland. Lenin tvingade då de ukrainska bönderna att leverera i stort sett all sin spannmål till de områden i Ryssland där det var brist på mat. Detta ledde i sin tur till en omfattande svältkatastrof i främst södra Ukraina åren 1922-1923. En av de städer som drabbades var Odessa vid Svarta havet. I juni 1923 gav Sovjetrepubliken Ukraina ut en serie på fyra frimärken med tillägg för de nödlidande i landet.
Det finns uppskattningar om att minst 200 000 ukrainare dog av svält innan några leveranser av mat kom igång.
År 1922 dök det upp en serie på sju frimärken på marknaden. Det har ofta angetts att den skulle ha sålts till förmån för de hungrande i Odessa. ”Frimärkena” har alla ordet ПOУTA (= post) samt valörer i rubler från 250 till 10 000. Här visas valören 500 rubler. Frimärkets motiv får mig att tänka på Peter Pan snarare än på hungrande ukrainare.
Det finns egentligen ingenting som tyder på att syftet med dessa sju frimärken hade något med hungersnöden i Ukraina att göra.
I sin bok Les Timbres de Fantaisie listar Georges Chapier serien under rubriken Ryssland och han förmodar att den är tryckt i Italien. Men stor sannolikhet är hans antagande att det handlar om en fantasiutgåva helt korrekt och att kopplingen till Odessa och Ukraina är helt påhittad.

2023

December 2023 – Världens första julmärke

Nu i december kan det kanske vara lämpligt att presentera en bältespännare med stark anknytning till julen.
I början av 1900-talet var TBC en fruktad folksjukdom. Den hängde samman med trångboddhet och svårigheter att hålla rent. Oerhört många människor drabbades av sjukdomen och för att vårda de sjuka inrättades sanatorier där patienterna fick den behandling som de behövde. Det kostade naturligtvis mycket pengar och de tillgängliga resurserna räckte inte alltid till.
Det var hösten 1904 som den danske postmästaren Einar Holbøll fick idén att man skulle kunna trycka upp ett speciellt julmärke som sedan skulle säljas på postkontoren runt om i Danmark. Dessa märken hade ingen postal funktion men tanken var säkert att de skulle kunna dekorera alla julhälsningar. På den tiden var ju frimärkenas motiv ganska enahanda.
Julmärkena såldes för bara några ören per styck vilket innebar att i stort sett alla hade råd att köpa dem. De blev en enorm framgång och man samlade in betydande belopp till just vården av TBC-patienter.
Det danska exemplet följdes tämligen omgående i Sverige, USA och många andra länder. Under i stort sett hela 1900-talet har denna typ av välgörenhetsmärken använts för att dekorera våra julkort.
Här visas det första danska julmärket. Det har drottning Louise som motiv. Något märkligt är att motivet återanvändes år 1906. Man ändrade årtalet till ”1906” och porträttet av drottningen byttes ut mot ett som föreställde kung Christian IX. I övrigt är de två utgåvorna helt identiska.
Med tiden lyckades man övervinna TBC som folksjukdom. Julmärkesutgivningen fortsatte men nu till förmån för forskning om andra medicinska områden.
Dessa julmärken trycktes i stora upplagor och flertalet märken är än idag mycket billiga. Det är ett bältespännarområde som förtjänar samlarnas intresse även idag.

November 2023 – Röda Korset i Palestina

De senaste veckorna har nyhetsflödet dominerats av rapporterna om kriget mellan Israel och den terrorstämplade gruppen Hamas. Allt sedan staten Israel proklamerades år 1948 har konflikter med jämna mellanrum brutit ut mellan israeler och palestinier.
Palestina var länge en del av det Ottomanska väldet. År 1918 kom landet under brittisk förvaltning och det brittiska mandatet upphörde den 14 maj 1948.
Det hade funnits en begränsad judisk befolkning i Palestina i hundratals år men det var först i slutet av 1800-talet som judar från främst Östeuropa i allt större omfattning började utvandra till Palestina för att undkomma förföljelserna i sina tidigare hemländer. Runt 1900 var andelen judar i Palestina cirka 10 % av befolkningen. När mandatet upphörde utgjorde andelen judar runt 40 %. På senare tid har invandring av judar från Sovjetunionen och Ryssland varit omfattande.
Britterna hade nog ständiga problem med de olika befolkningsgrupperna i Palestina och det förekom stora sociala och medicinska behov. Månadens bältespännare är ett välgörenhetsmärke som gavs ut av Brittiska Röda Korset och Order of St John of Jerusalem till förmån för sjukvårdsarbetet i Palestina och Transjordanien. Texten är helt på engelska men märket har dessutom valörsiffran 5 på arabiska. Myntenheten framgår inte men torde ha varit Mils (en kortform för millièmes). Märket trycktes år 1942.
Det här visade sexblocket är ett ofärdigt provtryck. Det saknar det röda korset i märkets övre vänstra hörn. I arabvärlden har Röda Korset valt namnet Röda Halvmånen eftersom man tydligen anser att korset är en kristen symbol (vilket det ju också är även om ursprunget till valet av namn är den schweiziska flaggan).

Oktober 2023 – Gustav Vasas kröning 500 år

I september 2023 kulminerade firandet av kungens 50 år på tronen med omfattande festligheter. Våra tevekanaler har presenterat det ena minnesprogrammet efter det andra. I all denna uppmärksamhet av kungajubileet har en annan mycket viktig händelse kommit något i skymundan – valet av Gustav Eriksson Vasa till svensk kung den 6 juni 1523 för nu 500 år sedan.
Det som hände den 6 juni 1523 innebar inte bara ett Sverige fick en kung utan det markerade också att vårt land utvecklades till en självständig nationalstat med allt vad detta innebär. En utställning på slottet i Stockholm har under året uppmärksammat den kulturella utvecklingen i vårt land under de fem seklerna sedan 1523.
Innan den 6 juni officiellt blev svensk nationaldag firades den som Svenska Flaggans Dag. År 1916 kom det första brevmärket med anledning av dagen. Stiftelsen som gav ut märket hade som uppgift att arrangera Svenska Flaggans Dag då man delade ut svenska fanor till huvudsakligen olika föreningar. Detta är än idag ett stående inslag när vi firar vår nationaldag runt om i landet.
Det första märket gällde uppenbarligen även för 1917. Därefter kom ett nytt märke varje år och oftast med den svenska flaggan som motiv.
Det märke som visas här kom 1921 och det har Gustav Eriksson Vasa som motiv. Det är baserat på ett verk av Anders Zorn.
Passande nog återvände Gustav Vasa på märket utgivet 1923 då man kunde fira 400-årsminnet av hans kröning.
Svenska Flaggans Dag (Nationaldagen) är ett intressant bältespännarområde. Det har dessutom fördelen att samtliga märken fortfarande är mycket prisbilliga varför man utan några större ekonomiska utlägg kan få ihop en omfattande samling.
På märket från 1998 ser vi ett porträtt av kung Carl XVI Gustaf och på utgåvan 2000 avbildas kronprinsessan Victoria med prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.

September 2023 – Trelleborg

Länge var Trelleborg en stad som jag bara passerade på vägen till Sassnitz och DDR. På senare tid har det varje sommar blivit en avstickare till Trelleborg som har ett mycket intressant museum som alltid är värt ett besök. Numera går det också ett Pågatåg från Malmö till Trelleborg varje halvtimme.
Trelleborg har fått sitt namn efter just den trelleborg som fanns inte bara där utan på flera andra platser i Danmark. En trelleborg var en ringborg från sen vikingatid med höga vallar och en träpalissad. Idag vet man nog inte exakt vilket syfte en trelleborg hade. Kanske var det en försvarsanläggning eller möjligen ett fångläger för trälar?
Trelleborgen i Trelleborg är idag ett museum och en tredjedel av den ursprungliga borgen har byggts upp igen. I museets olika exponat får besökarna lära känna det vi idag vet om trelleborgar och om livet i Skåne för mer än tusen år sedan.
Nu i september har Trelleborg stor aktualitet för oss frimärkssamlare. Den svensk-tyska utställningen TRELLEBORG 2023 äger rum den 15-17 september och den kommer definitivt att vara värt ett besök. Även för bältespännare har utställningen mycket att erbjuda. Det blir exponat om Göteborgs Stadspost och om privat lokalpost och annan alternativ brevbefordran. Den Baltiska Utställningen i Malmö år 1914 uppmärksammas liksom den privata flygposten SCADTA i Colombia.
År 1972 kunde färjelinjen Trelleborg-Sassnitz fira sitt 75-årsjubileum och i samband med detta trycktes ett brevmärke vars motiv är ett plagiat av Sveriges stora tjänstefrimärken. Märket trycktes i ark om 25 (5 x 5) och de är linjetandade. Jag har arken i grön och röd färg men de förkommer sannolikt även i andra färger.
På Trelleborgs Museum finns en avdelning som berättar om stadens historia och här finns även en avdelning om stadens färjeförbindelser över Östersjön.

Augusti 2023 – Cimbrishamn

Den lilla staden Simrishamn på skånska Österlen är väl värt ett besök och speciellt nu under 2023 då staden firar sitt 900-årsjubileum. Det gör man bland annat med en alldeles utmärkt utställning på Österlens Museum.
Namnet Simrishamn (tidigare stavat Cimbrishamn) lär komma från Svimraros vilket syftar på mynningen till ån Svimper (idag Tommarpsån). Svimraros omnämndes första gången år 1123.
Det finns ett antal märken inom bältespännarfilatelin med anknytning till Simrishamn och låt mig presentera två av dem. År 1882 byggdes en järnväg mellan Simrishamn och Tomelilla för att transportera både gods och passagerare. Då stavades stadens namn som Cimbrishamn och det ingick järnvägsbolagets namn som var CTJ eller Cimbrishamn – Tomelilla Järnväg. CTJ var tidigt ute med fraktmärken som användes på gods i december 1882. Uppenbarligen fungerade systemet med fraktmärken inte tillfredsställande varför det upphörde efter bara någon vecka. Restupplagan torde ha sålts till frimärkshandeln eftersom det fortfarande då och då dyker upp ostämplade märken från CTJ.

Mitt andra märke med anknytning till Simrishamn kom 1997 då företaget Sitypost inledde lokalpostverksamhet i Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Det blev inte speciellt långvarigt men Sitypost hann med att ge ut 15 frimärken.
Namnet Simrishamn figurerar på de datorframställda frimärken som företaget gav ut den 8 april 1997. Sitypost lät även trycka upp andra märken med lokala motiv och då främst från Ystad.

Det är få städer i vårt land som har en dokumenterad historia som börjar så tidigt som 1123 varför vi på detta sätt vill gratulera Simrishamn med anledning av jubiléet.

Juni 2023 – Lundy firar kröningen av kung Charles III

Lundy.

När Elizabeth II kröntes till drottning den 2 juni 1953 uppmärksammade den lilla ön Lundy händelsen genom att låta övertrycka sin kurserande bruksserie med texten CORONATION 2-6-1953. Totalt blev det sju olika valörer. I vad som måste ha varit rojalistisk yra trycktes fler än 110 000 serier. Man tillverkade också en speciell stämpel som kom till användning på de förstadagsbrev som postades just denna dag.
Nästan 70 år senare var det dags för en ny kröning och denna gång av kung Charles III. Man hade valt ett ur filatelistisk synvinkel betydelsefullt datum – den 6 maj (dagen då Penny Black började säljas på engelska postkontor år 1840).
Den här gången nöjde sig Lundy med att använda en speciell stämpel på kröningsdagen. Den kom också till användning på det minneskuvert som tillverkades med anledning av kröningen. Det avbildar kung Charles III och drottning Camilla.
I höstnumret av Bältespännaren kan vi nog förvänta oss en omfattande rapport från kröningsfirandet på Lundy.

Maj 2023 – Kampen mot arbetslöshet

Melilla

Den 1 maj är arbetarrörelsens stora demonstrationsdag. Den har sitt ursprung i USA där fackföreningen AFL år 1886 beslöt att kräva åtta timmars arbetsdag för sina 400 000 medlemmar med start den 1 maj. Arbetsgivarna gick naturligtvis inte med på kravet varför det blev en omfattande strejk.
År 1889 fattade en internationell arbetarkongress beslutet att den 1 maj skulle vara arbetarnas högtidsdag och i Sverige genomfördes de första demonstrationerna år 1890.
I Spanien var arbetslösheten ett stort problem under 1930-talet och läget förbättrades inte under det förödande inbördeskriget. I många städer gav man ut speciella välgörenhetsmärken till förmån för de arbetslösa. De har ofta texten ”Contra el paro” vilket blir något i stil med ”Kamp mot arbetslöshet” på svenska.
I Melilla, än idag en spansk stad i norra Marocko, gav man under inbördeskriget ut ett stort antal frimärken för att samla in pengar till de arbetslösa och deras familjer. Flertalet hade låga valörer som 5 eller 10 céntimos men även högre valörer som är betydligt ovanligare.
Hundratals spanska städer och byar gav ut liknande välgörenhetsmärken under inbördeskriget. De hjälpte till att finansiera sjukvård, soppkök, flyktinghjälp och mycket annat. En del var till och med obligatoriska på brev.

April 2023 – Moens aprilskämt

”April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill.” Denna välkända ramsa hördes ofta den 1 april under min barndom. Jag kommer speciellt ihåg ett grymt skämt under ett besök hos min pappas gamla fastrar. Vi hade bjudits till en måltid och när vi anlände berättade fastrarna att deras katt hade fått ungar och att de fanns i vedboden. Jag och min bror rusade omedelbart dit men fann varken katt eller kattungar. Pappas fastrar skrattade gott när vi slokörade återvände till köket i den gamla båtmansstugan.
Den belgiske frimärkshandlaren Jean-Baptiste Moens hade länge retat sig på att hans konkurrenter ständigt knyckte information om nya frimärken från hans tidning Le Timbre-Poste utan att ange källan.
I aprilnumret 1867 av tidningen kunde man läsa om ett nytt frimärke som getts ut av det neutrala området Moresnet på gränsen mellan Belgien och Tyskland. Redaktörerna för flera andra frimärkstidningar publicerade i sin tur informationen och som vanligt glömde de bort att nämna var nyheten hade hämtats.
Senare samma år kunde Moens berätta att frimärksutgåvan från Moresnet var påhittad vilket naturligtvis var mycket retsamt för de som hade tryckt informationen. Idag är det frimärke som Moens lät trycka upp ovanligt.
Moresnet fick trots allt med tiden egna frimärken. I början av oktober 1886 startades ett lokalpostföretag i området men frimärkena förbjöds redan den 20 oktober. Tyvärr var nog syftet huvudsakligen att sälja frimärken till samlare och inte att leverera post lokalt i det neutrala området.

Mars 2023 – Vilhelm Moberg

Vilhelm Moberg.

Det fanns en tid då vårt postverk regelbundet uppmärksammade svenska män och kvinnor som gjort stora insatser. Idag hör detta till ovanligheterna.
Nu under 2023 har det gått 50 år sedan författaren Vilhelm Moberg gick bort år 1973. Han var född år 1898 i Algutsboda i Småland. Fadern hade sitt ursprung i en soldatsläkt och familjens historia kom att tjäna som bakgrund för romanen Raskens (1927). Efter att ha provat på att arbeta inom jordbruk blev han journalist och författare på heltid.
Idag känner nog de flesta till hans böcker om några smålänningars beslut att flytta från fattigdomen i hemorten till ett nytt liv i Nordamerika. Totalt blev det fyra delar: Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1958) och slutligen Sista brevet till Sverige (1959). Romansviten har blivit till film och dessutom en framgångsrik musikal.
För den som vill veta mer om Moberg och utvandringen till Nordamerika rekommenderas ett besök på Emigrantmuseet i Växjö. Växjö var också hemort för Country Mail, ett lokalpostföretag som drevs av Smålandsposten från 1996 till 1999.
Den 20 augusti 1998 uppmärksammade Country Mail Mobergs hundraårsdag med fyra frimärken som visade olika miljöer och minnesstenar med anknytning till den kände författaren.

Februari 2023 – Vintersport på brevmärke 1910

Nu i februari månad är det många skolbarn som har vinterlov och kanske bär det av till fjäll eller alper för skidåkning.
Men det allt varmare klimatet har medfört att stora delar av vårt land saknar både tillräckligt med med snö för skidåkning och lämpliga isar för skridskoturer.
Det rådde feststämning i Norrköping när Östgöthaspelen invigdes den 4 februari 1910. Dåtidens tidningar berättar om plusgrader i stora delar av Göta- och Svealand med tillhörande slask och töväder. Det var alltså inte helt ideala förutsättningar för tävlingar i vintersport.
Det här visade brevmärket hade getts ut för att göra reklam för evenemanget och det var ett av de första brevmärkena i vårt land med sport som motiv.
Förmodligen trycktes märket i två upplagor eftersom det förekommer på både vitt och gulaktigt papper.

Januari 2023 – Nyårsfirande i Hamburg 1887

Prosit Neujahr 1888.


Månadens bältespännare denna gång uppmärksammar det frimärke som lokalpostföretaget Stadtbriefbeförderung i Hamburg gav ut i december 1887 för att frankera alla nyårshälsningar som skickades per post.
Det privata postföretaget hade startats den 18 oktober 1886 och det hade därefter täta ägarbyten. När det här visade frimärket gavs ut hette ägaren E. Viebeg. Rent generellt präglades 1800-talets statliga frimärksutgivning av tämligen enformiga motiv – vapensköldar, porträtt av kungar och presidenter eller enbart valörsiffran i en ram. De tyska lokalpostföretagen visade prov på stor uppfinningsrikedom med många jubileums- och motivfrimärken.
Det här visade frimärket har texten ”Prosit Neujahr 1888” vilket i svensk språkdräkt blir Gott Nytt År 1888. Valören 3 pfennig hade getts ut tidigare under året men i blå färg och en ny upplaga hade tryckts i röd färg som sedan övertrycktes med nyårsbudskapet. Varianten omvänt övertryck är känd. Otandade exemplar förekommer också men de såldes enbart till samlare.
Man kan nog tänka sig att lokalpostens ägare sneglade på samlarmarknaden när han beslöt att ge ut vad jag förmodar är världens första nyårsfrimärken.

December 2022 – Christmas Island

Christmas Island.

Christmas Island eller Julön på svenska upptäcktes den 24 december 1777 av den engelska sjöfararen James Cook. Valet av namn var därför mycket enkelt. Idag heter ön Kirimati vilket är den lokala språkliga varianten en engelskans Christmas. Kirimati är en del av Kiribati, en av de många små önationerna i Stilla Havet. Under tiden som brittisk koloni ingick Kiribati i Gilbert & Ellice Islands.
På Christmas Island inledde företaget Central Pacific Cocoanut Plantations Ltd sin verksamhet år 1913. Efter några år startade man en lokalpost och ett första frimärke gavs ut år 1915 eller 1916. Valören var 5 centimes och det användes huvudsakligen på post från ön till resten av världen. I stort sett alla brev har gått via Papeete på Tahiti. Lokalpostmärket gällde enbart transporten från Christmas Island till Papeete och för vidare transport fick försändelserna frimärken från Franska Oceanien (idag Franska Polynesien).
En ny upplaga i annorlunda tandning kom 1924. År 1926 höjdes portot till 10c vilket ledde till en ny utgåva. Det fjärde och sista frimärket från Christmas Island kom 1934 och det användes fram till 1938.
Först 1939 etablerade kolonin Gilbert & Ellice Islands sitt eget postkontor på ön. Samma år tycks Central Pacific Cocoanut Plantations Ltd ha upphört.
Flertalet brev från Christmas Island är filatelistiska kreationer men uppenbarligen var lokalposten en i övrigt väl fungerande verksamhet.
Och med denna ”bältespännare” önskar vi alla en God Jul!

November 2022 – Llanberis Lake Railway

En museijärnväg i Snowdonia (Wales)

Runt om i Storbritannien finns det ett antal museala järnvägar som huvudsakligen drivs av frivilliga som på detta sätt dels vill bevara en bit järnvägshistoria och dels erbjuda ett spännande äventyr för både turister och andra järnvägsentusiaster. Llanberis Lake Railway slingrar sig fram längs sjön Padarn i norra Wales.

Den första järnvägslinjen från Llanberis till kusten öppnades 1848. Inledningsvis transporterades mest skiffer från Llanberis men med tiden tillkom även passagerartrafik. Banan stängdes år 1961. Det var då ett antal entusiaster grep in och den nya Llanberis Lake Railway öppnades för trafik år 1972. Den cirka 7.5 kilometer långa resan fram och tillbaka tar ungefär en timma och tåget stannar vid Cei Llydan för alla som vill ägna sig åt en picknick på en plats ned vacker utsikt över sjön. Tåget stannar också i Gilfach Ddu för de resenärer som önskar besöka skiffermuseet.

År 1976 introducerades möjligheten att posta brev på tågen och man gav ut två frimärken. På tågen fanns speciella brevlådor för detta ändamål. Posten samlades in och levererades till postkontoret i Llanberis. Förutom järnvägsmärket behövdes naturligtvis också brittiskt porto. Allt ägde rum enligt en överenskommelse mellan det brittiska postverket och järnvägsbolagen från slutet av 1800-talet.

Totalt har Llanberis Lake Railway gett ut 20 frimärken. Varje utgåva består av två frimärken – det ena med text på walesiska och det andra på engelska. På engelska heter bolaget Llanberis Lake Railway men med start år 1978 bytte man ut Llanberis mot Padarn på frimärkena med walesisk text. Här visas två märken med valören 20 pence från 1981.

Frimärkena trycktes i små ark om tio märken och med fem sammanhängande par i de två språkversionerna. Så vitt jag vet kom den sista utgåvan år 1992. Bolaget lever vidare men det verkar som man numera helt har upphört med järnvägsposten. Förmodligen gav den inte de inkomster som man hade hoppats på.

Just i år firar Llanberis Lake Railway sitt femtioårsjubileum!

Oktober 2022 – Occussi-Ambeno

Drottning Elizabeth II och Occussi-Ambeno 

Före pandemin tillbringade min fru och jag under en tioårig period julhelgerna i London. Ett stående inslag på juldagen var drottningens tal till det brittiska folket kl. 15.00 och det var något som vi aldrig missade.

När drottningen gick bort tidigare i höst hade hon varit brittisk monark i 70 år. Det finns nog ingen människa som har figurerat på så många frimärken som just drottning Elizabeth. Kanske hade därför vi frimärkssamlare en speciell relation till henne.

Utan att själv vara filatelist var hon ägare till en av världens mest omfattande frimärkssamlingar. För några år sedan hade jag nöjet att få göra ett guidat besöka i de lokaler i St. James’s Palace i London där samlingen då förvarades.

Vi bältespännare ägnar oss ju åt filatelins ”utmarker” om det uttrycket tillåts. Till dessa utmarker hör definitivt sultanatet Occussi-Ambeno på ön Timor i den ostindiska övärlden. Platsen finns faktiskt och är en del av östtimor.

Just detta faktum hade liten betydelse för nyzeeländaren Bruce Henderson när han för många år sedan skapade det exotiska sultanatet med egen frimärksutgivning. Han fantiserade ihop en stat med sultan och regering. Filateliavdelningen placerades passande nog i Nya Zeeland och nära Hendersons bostad.

Det har under årens lopp kommit ett stort antal frimärken från detta icke existerande sultanat. De mest eleganta kom på 1970-talet då de trycktes i Spanien.

Här visas ett block som gavs ut år 1977 i samband med Drottning Elizabeth II:s silverjubileum. Porträttet är kanske inte det allra bästa och vi kan nog fastställa att hennes majestät aldrig godkände denna utgåva. Detta hindrade inte ett stort antal brittiska handlare från att saluföra blocket tillsammans med alla de andra betydligt mera legitima utgåvor.