”April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill.” Denna välkända ramsa hördes ofta den 1 april under min barndom. Jag kommer speciellt ihåg ett grymt skämt under ett besök hos min pappas gamla fastrar. Vi hade bjudits till en måltid och när vi anlände berättade fastrarna att deras katt hade fått ungar och att de fanns i vedboden. Jag och min bror rusade omedelbart dit men fann varken katt eller kattungar. Pappas fastrar skrattade gott när vi slokörade återvände till köket i den gamla båtmansstugan.
Den belgiske frimärkshandlaren Jean-Baptiste Moens hade länge retat sig på att hans konkurrenter ständigt knyckte information om nya frimärken från hans tidning Le Timbre-Poste utan att ange källan.
I aprilnumret 1867 av tidningen kunde man läsa om ett nytt frimärke som getts ut av det neutrala området Moresnet på gränsen mellan Belgien och Tyskland. Redaktörerna för flera andra frimärkstidningar publicerade i sin tur informationen och som vanligt glömde de bort att nämna var nyheten hade hämtats.
Senare samma år kunde Moens berätta att frimärksutgåvan från Moresnet var påhittad vilket naturligtvis var mycket retsamt för de som hade tryckt informationen. Idag är det frimärke som Moens lät trycka upp ovanligt.
Moresnet fick trots allt med tiden egna frimärken. I början av oktober 1886 startades ett lokalpostföretag i området men frimärkena förbjöds redan den 20 oktober. Tyvärr var nog syftet huvudsakligen att sälja frimärken till samlare och inte att leverera post lokalt i det neutrala området.
Christer Brunström